Irma Holm

Jag har alltid haft turen att ha min mormor nära. Mitt första år bodde vi till och med i samma port.

Minnena från alla besök hemma hos mormor är fyllda av kortspel, lässtunder i fåtöljen och kakor i en återanvänd plåtburk som aldrig tog slut. Varje jul vek hon varsamt ihop de julklappspapper som inte redan var sönderrivna och sparade till nästa gång det var dags för presentinslagning.

För 6 år sedan klarade hon sig inte ensam i hemmet längre. Det var ett tufft nederlag för mormor. Men, som så många gånger innan, lyckades hon skapa något positivt av denna stora förändring. Ständigt deltagande i de dagliga aktiviteterna och långa samtal tillsammans med personalen på avdelningen. Favoriten var såklart bingo och jag tror banne mig inte att hon förlorade mer än fem gånger.

Hon gillade att skriva i den här bloggen. Få berätta sin historia och sin vardag. Alla fina kommentarer från alla håll och kanter värmde och uppskattades djupt. Det blev ju också en rätt stor publicitet runt ”en av de äldsta bloggarna i Sverige” och under en period kunde man till och med springa på en journalist inne på hennes rum. Jag tror aldrig riktigt att hon vande sig vid uppmärksamheten, men innerst inne tyckte hon att det var häftigt.

Min mormor, Irma Holm. Gifte sig med sin livs kärlek, fick 4 barn, väldigt många barnbarn och ännu fler barnbarnsbarn. Hon levde genom 2 världskrig, tragedin att förlora sin man och erkännandet vid 92 års ålder att hon inte riktigt klara sig själv på egna ben längre. Ändå har hon alltid hittat tillbaka till en frid och en tillvaro där hon varit lycklig.

Tidigare denna sommar blev mormor väldigt trött. Orken fanns inte kvar och sängen blev tillflyktsorten. Hon förklarade för mig att hon var klar nu.  Jag sa till henne att det var okej och att jag förstod. Jag frågade henne för några veckor sen om hon var lycklig. Tårögd och med ett leende på läpparna svarade hon tveklöst ja.

Lördag morgon den 1:a augusti fick min mormor fridfullt somna in. Nu dansar hon på molnen tillsammans med morfar, sin stora kärlek och håller ett vakande öga på sin familj.

Vi vill framföra ett varmt tack till all personal på Björkgården i Solna och speciellt tack till Katarina.

Du fattas oss.

/Ditt yngsta barnbarn Agnes med familj

Det har hunnit passera lite tid igen, ibland förstår jag inte vart dagarna tar tar vägen. Jag ska försöka bli mer frekvent med mitt skrivande, men det är inte alla dagar man tycker man har någonting att berätta om.

Först tänkte jag berätta om ett trevligt besök jag fick häromveckan, det är tio dagar sedan ungefär. Allt började med att jag fick ett telefonsamtal från en kvinna som undrade om hon inte fick komma hem till mig och intervjua mig. När dagen kom hade jag bett min kontaktperson vara med en stund, det är ju ändå så att jag inte visste vem det var som skulle komma och hälsa på. In kom i alla fall en tjej som hette Monica, hon var från Polen och studerade vårt språk på universitetet, och skulle nu skriva en uppsats om en boende i min situation. Tiden sprang iväg och hon var hos mig i över tre timmar, och vi hade det så trevligt. Jag måste speciellt tacka för de vackra lila tulpanerna jag fick, och trot eller ej men de står än i dag.

Nu har största delen av påsken passerad, och det har varit en påsk som både varit trevlig och god. Jag uppskattar verkligen att det serveras mycket gott, kunde jag sjunga så skulle jag göra det, så bra har det varit.  Personalen här har verkligen gjort allt för att vi ska ha det bra och få äta gott. Det har bakats, kakor, tårtor, frukostfrallor och även förrätter har producerats. Min dotter Ann kom en av dagarna med en stor plåt vaniljkaka, som vi bjöd alla på, och det uppskattades mycket fick jag höra.
På påskafton kom mitt barnbarn Erik med sin dotter Molly på besök. Molly gör så fina teckningar och det är väldigt fina gubbar som hon delar med sig av, vad roligt det är att få små minnen.

Glad Påsk önskar Irma

Hejsan igen,

Då var det den tid på året igen där man som vanligt fyller ett år till, detta år stod det 97 i kalendern. Det drar ihop sig lite till 100, och jag tror faktiskt jag kommer få uppleva detta. Jag och mina tre pojkar var inbjudna till min dotter Ann för att fira denna dag och där har vi varit vid många av mina ”jämna” födelsedager som 70, 75, 80 osv, så även i år. Det blev en härlig tillställning med massor av prat och då många inte träffas så ofta pratas det verkligen bland alla. Ann och mitt barnbarn Agnes hade gjort trillingnötter, och Ann hade bakat Ambrosiatårta, Agnes hade bakat chokladrutor och vi fikade och åt och tiden rann iväg. Ann hämtade mig vid ett tiden och sen var jag inte hemma förrän 16.30, lagom för att äta middag. Tiden går verkligen fort oavsett om man gör saker eller inte.
Med mig hem fick jag brända mandlar från Agnes och en burk ryska kyssar som min dotter bakat.

Det blev sen julafton och här på huset åt vi ett härligt julbord, och vi var alla så mätta och nöjda efteråt. Jag tror jag gick upp en hel del i vikt den dagen. På kvällen blev det risgrynsgröt och jag äter den med saftsoppa vilken jag vill rekommendera alla att prova på, det är så mycket godare än med kanel och socker. Jag fick lite besök av mina nära och kära även denna dag, och jag fick bl.a. en STOR marsipangris i present av min dotter som jag nu ligger och äter bit för bit. Dagen blev helt perfekt efter ännu en present, nämligen efter ännu en present i form av en hudkräm som jag använder. Mitt barnbarn Erik kom och även han hade en bra dag, för han hade fått hyra ett litet hus ute på Värmdö som han nu skulle flytta in i. Jag reflekterade lite över att ungdomarna i dag inte har riktigt samma inställning som vi hade på vår tid, utan idag träffar man tydligen gärna sina vänner på kvällen, men för mig är det en dag helt vikt till familjen.
Juldagen kom och vi fick lutfick, å det är så gott, men kryddpepparen måste vara ett tillbehör, det är det som gör det lilla piffiga. Ja ni hör ju jag har inte gjort annat än ätit de sista dagarna.

Förövrigt spelar vi som vanligt bingo här på huset och jag har haft tur de sista gångerna och vunnit fina priser, bl.a. choklad som uppskattades av mitt ena barnbarn.

Nu börjar julen lida mot sitt slut och vi får ladda om inför nyåret.

MVH Irma

Jag börjar med att berätta om söndagen den 18 oktober. Till frukost bjöds vi på nybakade frallor, och härlig stark ost ovanpå. Det är underbart att vakna till detta.

Efter lunchen kom min dotter och barnbarn och hämtade mig och sen bar det av mot Sollentuna centrum, och där handlade vi massor av kläder till mig, det var så kul att komma hem och packa upp kassarna. Det är så sällan man ger sig ut och förnyar garderben med det känders verkligen som det var just det jag gjorde. Kläderna jag köpt är kanske inte av toppenkvalitet, men nästa gång åker jag nog till Bromma Blocks handelsplats och tittar lite i deras affärer.
På eftermiddagen hade alla blivit bjudna på hembakade Rimbobullar, men jag fick äta min lite senare eftersom jag var ute och shoppade, men den var värd att vänta  på för det var en av de godaste bullar jag ätit.

Jag hoppar sen snabbt till dagen den 13 november, och tyvärr en lite tung dag eftersom jag fick gå på min goda vän Birgittas begravning. Både min dotter Ann och mitt barnbarn Agnes följde med mig och jag var så glad åt detta stöd. Begravningen var så vacker och jag blev så glad över att de hade bårtäcke på kistan, eftersom jag inte är så förstjust i att man ser kistan.

Tänk Birgitta har kommit till mig i stort sett varje fredag sen jag flyttade hit till Björkgården och vår vänskap har varat i många år. Vi träffades när jag flyttade in till min förra lägenhet på Anksammsgatan och vi fann varandra snart som grannar. Vi har gjort långa härliga promenader tillsammans på helgerna och jag har verkligen haft en god vän i Birgitta och jag hoppas jag har varit detsamma för henne. Hon kommer vara mycket saknad av mig. Det är nu man inser att man har några år på nacken och tyvärr har jag bara en gammal vän kvar som jag kännt i över 50 år, men man får glädja sig vid alla nya man träffat och fortfarande träffar.

Denna veckan har det här på Björkgården öppnat dels en second hand affär men även en frisersalong är iordninställts för att det ska bli lättare för oss med tillgänglighet. Jag var natrurligtvis snabbt och tittade i affären och jag tom handlade några småsaker, bla en bok . .  jag älskar böcker även om jag idag har svårt att läsa dem.

Nu är det väldigt mörkt utomhus och man får njuta av aktiviteter ihomhus så länge.

Ni som läst mina tidigare inlägg kanske minns att jag berättade om några ungdommar som kom och filmade och intervjuade mig. De har nu sammanställt detta och gjort en film som jag känner mig riktigt nöjd med.
http://www.youtube.com/watch?v=63y1NFSoNdE

Med vänlig hälsning Irma

Ni undrar säkert varför jag inte hört av mig på bloggen, men jag har i ärlighetens namn inte kännt mig bra. Ibland är livet fullt av överaskningar, både bra och dåliga, jag drabbades tyvärr av en tråkig sådan. Birgitta en av mina allra närmaste vänner har gått bort, hon är så otroligt saknad av mig, och jag känner mig fortfarande chockad över att detta hänt.  Livet går ändå vidare och nu känner jag mig redo att blogga igen.

En av sommarens stora händelser var när ett 10-tal av oss blev bjudna ut till Ekerö/Färingsö, till en av de som arbetar här. Hon har en jättefin häst, men jag har alltid haft en enorm respekt för dessa, men just den här individen visade sig vara mycket trevlig och jag kände mig inte det minsta rädd för honom. Soltero är en Spansk kille på nio år och han visade sig vara otroligt snäll, och han tom åt godis ur handen på mig, så försiktigt. Soltero fick gå lös bland oss, och då och då kom han för att få en liten godisbit medan vi andra satt och hade en härlig stund i solen. Eftermiddagen gick väldigt fort men vi hann med att fika och vi hade en härlig utsikt av Mälaren framför oss.
Vägen ut till detta stall gick förbi Drottningholms slott och andra vackra vyer, och för mig var det fantastiskt att bara sitta och njuta av utsikten. Detta var faktiskt den enda utflykten jag gjorde på hela sommaren så jag njöt så mycket jag bara kunde. En dag som denna glömmer man bara inte.

På kortet ser ni Vilhelm, hästen Soltero med sin matte Katarina, jag Irma och sist ser vi Banafscheh.

Tala om vädret känns lite onödigt, det har ju under sommaren varit mer eller mindre vackert, men nu är hösten här och vi ska snart ställa om klockan till vintertid. Vi har här på huset haft två stora fester och jag deltog på båda. Den ena var kräftfesten, men vackert dukat bord och massor av god mat. Vi har även haft surströmmingsfest, och jag åt på tok för mycket och fick lida för det resten av kvällen, men höjdpunkten var efterrätten. Vi bjöds på någonting som heter panna cotta, och jag som aldrig ätit detta förut är mycket tacksam för att ha fått möjlighet att prova detta, för oj vad det var gott.

Häromdagen var jag och min kontakperson och handlade i närbutiken, jag behövde fylla på mina förråd lite med frukt och godis. I butiken möttes vi av någonting som jag aldrig sett förut, det var gula lökar så stora som ”fotbollar”, vi skrattade gott och var tvugna att ta ett kort.

Jag har fått många hälsningar från er som läser mina inlägg och det är så väldigt trevligt, och tack snälla ni.

Hösthälsningar från Irma

Hejsan igen,

Denna gång vill jag berätta om en händelse som jag varit med om. I fredags kom 10 ungdomar hit och spelade och sjöng för oss. Alla gick de på gymnasiet och hade nu tagit sig tid att komma till oss. Det var ganska jämt fördelat mellan könen och många av dem hade med sig sina instrument. En flicka hade med sig en cello, två hade gitarrer, en hade saxofon och så var det en liten trumma.

Gruppen kom först på förmiddagen upp till oss på avdelningen och spelade och sjöng bara för oss, och vi blev alla väldigt imponerade av deras underhållning. Efter lunchen bjöd de sen på en lite längre konsert ute i vår trädgård tillsammans med kaffe och underbart hembakat bröd.

Jag satt och studerade de instrument de hade med sig lite när de spelade för oss, och det slog mig att saxofonen såg alldeles ny ut och hade säkert inte varit billig i inköp. Vi fick även sånghäften så vi kunde deltaga lite bättre i sången.

Vilka trevliga ungdomar, jag blev så förtjust i dem, hoppas på fler besök från dem. En av killarna bjöd så charmant upp mig och tänk om det hade varit möjligt med en liten svängom.

Sommarhälsningar från Irma

Dagarna går fort nu, det är midsommar nästa vecka, och det ser vi fram mot. Det brukar alltid bli lite extra firande här på huset då.

På vår avdelning fick vi för en tid sedan några nya boende, det är nu fullbelagt i alla lägenheter hos oss, och detta gjorde att det började bli lite trångt i köket vid mattiderna. Fler sitter i rullstol nu än förut och det gör att vi hade svårt att få plats, faktiskt har även jag börjat sitta i min rullstol till middagen. Jag tyckte att flytten blev väldigt lyckad för min del, för jag fick fönsterplats och en mycket trevlig dam fick sittplatsen mitt emot mig. Man är nog ganska lättroad, men jag uppskattar mycket att kunna sitta och titta ut på alla människor som passerar utanför, se hur de är klädda och hur vädret verkar vara. Jag har även börjat spana lite på en liten fågel som sitter högt upp i ett av husen på andra sidan gatan. Jag misstänker att den har ett litet bo där, det är i alla fall väldigt roligt att titta på vad den har för sig.

Min dotter var förbi för några dagar sedan, och med sig hade hon den största blombukett jag någonsin fått. Den var verkligen vacker med bl.a. vallmo, aklejor och prästkragar. Den är så tung att man knappt orkar lyfta upp vasen.

Häromdagen var jag nere och handlade lite småsaker i vår närbutik, och bl.a. kunde jag inte motstå att handla svenska jordgubbar och körsbär. De förstnämnda var goda men jag hoppas de riktigt söta kommer snart, men körsbären var otroligt goda, den påsen försvann fort ner i magen. Sommaren erbjuder verkligen många smakupplevelser.

Varma sommarhälsningar från Irma Holm

Fredagen den 23 maj började med strålande sol och värme. Jag fick en härlig källarfranska till frukost och sen kom mitt barnbarn Agnes tidigt till mig för att vi tillsammans skulle gå och rösta i EU-valet. Jag hade klart för mig vart jag skulle lägga min röst, och såg verkligen fram mot en mysig förmiddag tillsammans med Agnes. Trots att Agnes var lite tidig var jag klar och vi begav oss iväg. Vi gick genom Solna mot Solna centrum och passerad många vackra vyer, bla blommar kastanjeträden nu och det är ju en väldigt vacker syn, faktiskt helt fantastiskt. Vi  passerade även över torget i Solna och tittade lite på den härliga torghandeln med blommor frukt och grönsaker som är där.
Det var länge sen jag var på en så här lång promenad så jag njöt enormt och unnade mig själv att gå till kontitoriet Balder och köpte extra gott kaffebröd.

När jag kom hem försökte jag sitta på balkongen en stund men det blev tyvärr för varmt och jag kände mig nästan yr, så jag gick in och vilade en stund istället.

Eftermiddagen spenderade jag med att få fotvårt och njöt verkligen i stora drag.

Nu måste jag bestämma mig för om jag ska byta till svalare kläder eller om jag orkar vänta till imorgon, det är stora och svåra beslut att ta

Inför påskhelgen gjorde vi i ordning ett påskris som fick pryda mitt fönster. Jag har så vackra små handmålade ägg som fick hänga i riset, och utsikten under påsken blev minst sagt magnifik, med de japanska körsbärsträden utanför som blommade under veckan. Nu är trädet redan överblommat, men de dagar som trädet visar upp hela sin prakt är minst sagt sagolika.
Dagarna som varit har gett en försmak på sommaren. Vi har kunnat sitta ute på balkongen och dricka vårt eftermiddagskaffe, och vi spelade t.o.m kort där ena dagen. Tänk vad ljus och värme gör oss gott, allt känns helt plötsligt mycket lättare och man blir nog lite piggare om man ska vara ärlig. Plötsligt kommer alla ut ur sina lägenheter och umgås så mycket mer än förut.

Tyvärr har det ju blivit kallare igen, och det har nu regnat från och till i några dagar, men jag ser fram mot värmen och solen igen. Vi lyckades ha korvgrillning en av dagarna och det var fullt med deltagare från hela huset, vi fick en sort som kallas Stockholmare, och det var verkligen en smakfull korv.

Veckan som varit har känts lite hektisk, dels var ju deklarationen tvungen att lämnas in, och jag tycker det är så skönt att bara kunna trycka in några knappar på tangentbordet så är det hela klart. Det som inte blev lika smidigt, var att mitt körkort gick ut. Min dotter hittade dock att det fanns ett ställe på samma gata som jag bor där man kan ta nya kort, och det tog bara några få minuter så hade jag korten i min hand och kunde skicka in min ansökan.

Önskar er alla en härlig vår

MVH Irma

Hej igen,

Det har hunnit passera några veckor sen sist, inte alls planerat, men ibland sätter livet käppar i hjulet för en.

Först av någon outgrundlig anledning stod jag på öronen över tvättstället, damp i backen och fick lite ont i ryggen. Sängen blev min bästa vän en tid, och jag hann knappt återhämta mig, så stod jag på öronen vid toaletten istället. Snappt och kompetent blev jag omlåstrad, ihoptejpad och några små bannor passerade min väg. .  var nog lite förtjänt av dem tror jag. Nu fick jag tycka riktigt synd om mig, och på den vägen är det. Fortfarande är sängen min bästa vän, eller vi börjar faktiskt bli lite osämja mellan oss, så det är väl dags att skiljas åt snart hoppas jag!!

Under dagarna som hunnit pasera har jag haft många här på besök istället, och det är verkligen härligt att få lite sällskap när man själv inte riktigt orkar ta sig ut från lägenheten. Nu har jag äntligen börjat återhämta mig även om det är en bit kvar, och jag har börjat delta på aktiviteter igen. I skrivandes stund har jag precis återkommit från våran filmvetartimme, där Henrik idag har talat om Karl Gerhard.

Våren har börjat ta plats ute och snart hoppas jag man kan börja ta lite sköna promenader igen. Det är ju påsk snart och jag ser fram mot att få hänga upp mina små handmålade ägg i påskriset.

Med Vänlig Hälsning Irma